Det har länge varit allmänt känt att Vattenfalls skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka i Tyskland gällde för det tyska bolaget. Men det var först vid Vattenfalls omorganisation, som det beslutades om i mars 2008, som det nu visat sig att hela koncernen blev skadeståndsansvarig.
Det är följderna av denna omorganisation som ägaren varit kritisk mot att man inte informerades om. Följderna av omorganisationen uppdagades när Näringsdepartementet våren 2009 i samband med bolagets strategigenomgång började ställa frågor kring Vattenfalls skadeståndsansvar vid kärnkraftsverk i Tyskland.
Redan då förstod departementet att det sannolikt var så att man hade obegränsat skadeståndsansvar. Eftersom Vattenfall är ett mycket stort bolag är det dock juridiskt komplext att ge ett entydigt svar i ansvarsfrågan.
Det var därför först för några veckor sedan, i början av oktober, som departementet fick den kompletta bekräftelsen från bolaget att Vattenfall AB bär det fulla skadeståndsansvaret.
Medierna och oppositionen har hävdat att Maud Olofsson kommit med olika besked om när hon fick informationen om Vattenfalls skadeståndsansvar. Mauds intervju med TV4 som gjordes torsdagen den 12 november 2009, och som var den första intervjun i ämnet, hör du att Maud säger samma sak där som hon gjorde i söndagens Agenda.
Det är viktigt att de bolag som driver kärnkraftsverksamhet tar ansvar för eventuella kärnkraftsolyckor. Reaktorägarnas ansvar för kärnkraftens risker behöver kraftigt skärpas och tydliggöras. Den som har ansvar för en verksamhet ska också svara för miljökostnader. Centerpartiet vill anpassa den nationella lagstiftningen till att uppfylla Pariskonventionens krav för skadeståndsansvar. Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, M2008:05 föreslår att reaktorägarna därmed ska stå för en säkerhet enligt konventionens högsta nationella belopp på 1200 miljoner euro.
Men den fråga som vi måste ställa oss är om det är rimligt att ett bolag som ägs av svenska folket ska ta den risken.
Vad Näringsdepartementet framför allt har vänt sig mot är att bolaget har ingått förpliktelser utan att ha stämt av det med ägaren. Det var först när ägaren började ställa frågor kring skadeståndsansvaret som det blev klarlagt.
Att ledning och styrelse inte förstod alla konsekvenser som följde av den förändring av bolagstrukturen (som resulterade i det fulla skadeståndsansvaret) har också bekräftats av Vattenfalls Vd Lars G Josefsson i P1 morgon.
Det är också viktigt att komma ihåg att frågan om skadeståndsansvar borde ha utretts redan när Vattenfall förvärvade de tyska kärnkraftverken 2000-2002 under den socialdemokratiska regeringen.
Vattenfall är ett av Europas största energibolag. Det gör att arbetet med att ta fram nya ägardirektiv är mycket omfattande. Vattenfall är också verksamt i en bransch som påverkas starkt av politiska beslut. Viktiga delar i ramen för Vattenfalls strategi är därför såväl den europeiska som den svenska riktningen på energipolitiken. Dessa blev klara först under vintern.
Som en del i arbetet med den nya strategin och de nya direktiven presenterade statssekreterare Ola Alterå redan på Vattenfalls stämma den 29 april tidigare i år bolagets framtida prioriteringar.
Vattenfall ska fokusera på:
• Att konsolidera och öka värdeskapandet
• Vara en aktör i den gröna omställningen av energisystemet
• Att systematiskt fokusera på att stärka varumärket
Det är också den prioritering som bolaget nu själva säger att de arbetar efter.
Enligt planerna kommer regeringen under riksdagsåret 09/10 att lägga fram en proposition till riksdagen med såväl prioriteringarna som de nödvändiga förändringarna i bolagsordningen som är en följd av dessa prioriteringar.
Det är bolagets ledning och styrelse som ansvarar för den operativa verksamheten. Ägaren (staten) styr bolaget framför allt genom att tillsätta styrelsen samt att ge tydliga besked om bolagets riktning. Det har Näringsdepartementet också gjort. Ägaren ska och bör inte vara inblandad i de konkreta verksamhetsbesluten, såvida de inte är av avgörande strategisk betydelse.
(källa centerpartiet)
Inlägg
1 kommentar:
Sverige, den stora tystnadens och de bortvända blickarnas land. Varenda fastighetsägare i Sverige har ett obegränsat ansvar för allt som sker på eller kan komma ifrån fastigheten och medföra olägenhet eller skada på omgivningen. Av den anledningen om inte annat..
Om Sverige har ett kärnkraftverk på en fastighet i Krümmel strax utanför Hamburg vet alla per automatik att en härsmälta kan ta flera liv, förgifta omgivningen flera decennier med cancersjukdomar i flera generationer. Ansvarsfrågan för Vattenfall och Sverige var ju minst sagt uppenbar från första stund. Särskilt som tagande av fullt ansvar var ett villkor för Vattenfall att få driftstillstånd, vilket man nu har förlorat tack och lov. Lars G har knappast missat den saken, men inte velat tala om den.Ägaren staten och en rad ministrar som borde ha gjort klart för sig vad somgäller i ansvarsfrågan gjorde inte detta.
Varför?
Att ansvarsfrågan har kommit som en överraskning är patetiskt. En solidarisk kör av ministrar borde nu ställa sig upp och erkänna dundermissen och tacka sin lyckliga stjärna att Vattenfall inte längre får driva kärnkraftverk i Tyskland och att inga olyckor inträffade.
Skicka en kommentar